Nu drar hösten i gång på allvar och för de som vill ha en rivstart i inkluderingsarbetet finns nu ett erbjudande

Köp 50 mångfaldsspel och få en gratis föreläsning om inkludering på köpet och en introduktion om varför vi just nu behöver öka takten inom social hållbarhet och arbetet med inkludering.

Är du intresserad? Mejla ann-katrine.roth@euroquality.se

LO:s Jämställdhetsbarometer 2023

LO:s Jämställdhetsbarometer 2023 Jämlika och jämställda möjligheter att försörja sig. Rapporten visar att villkoren skiljer sig åt mellan kvinnor och män och mellan arbetar- och tjänstemannayrken, oavsett om vi ser på inkomster, anställning, arbetsmiljö, föräldraskap eller omsorg om anhöriga.

Det här är varken naturligt eller rätt, utan något vi gemensamt i samhället har skapat och bidrar till att upprätthålla. Orättvisor och skillnader återskapas om vi inte aktivt arbetar för att förändra dem. Genom att belysa klass- och könsskillnader i villkor blir det möjligt att utarbeta strategier för förändring genom gemensam facklig kamp.

FAKTISK MÅNADSLÖN 2021
Arbetaryrken
Kvinnor
Arbetaryrken
Män
Tjänstemannayrken
Kvinnor
Tjänstemannayrken
Män
Faktisk månadslön 23 206 28 923 37 352 46 560
FAST ANSTÄLLNING PÅ HELTID 2022
Arbetaryrken
Kvinnor
Arbetaryrken
Män
Tjänstemannayrken
Kvinnor
Tjänstemannayrken
Män
Fast anställning
på heltid
48 74 71 85
KAN INTE ALLS TA KORTA PAUSER PÅ JOBBET
Arbetaryrken
Kvinnor
Arbetaryrken
Män
Tjänstemannayrken
Kvinnor
Tjänstemannayrken
Män
Nej inte alls 31 13 14 5
https://www.lo.se/start/lo_fakta/sveriges_jamstalldhetsbarometer_2023

Svårare att skiljas sig i lågkonjunktur

Rent ekonomiskt innebär en separation för många att inte längre vara två om kostnaderna. Tuffare ekonomiska tider kan därför vara ett hinder för de som vill gå skilda vägar. SBAB har kartlagt möjligheten för kvinnor och män med två minderåriga barn att efter en separation kunna köpa varsin trea i Sveriges 25 största kommuner. Av resultatet framgår att varken kvinnor eller män med medianinkomst har råd att köpa en genomsnittlig trea i någon av kommunerna. Det kan jämföras med september i fjol, då en man kunde köpa en lägenhet i 7 av de 25 kommunerna.

Att flest par skiljer sig efter semestern är inte en myt, det finns nämligen vetenskapliga belägg för att det stämmer [1].

– Många par hoppas nog på att kunna lappa ihop relationen under semestern när de är lediga och har tid för varandra. Risken är dock att det som gnagde redan före semestern blir än mer påtagligt när man får mer tid att umgås. Att separera innebär ofta stora privatekonomiska konsekvenser. Ett hushåll ska bli två. Det innebär i praktiken ofta att var och ett av de nya hushållen får hälften så stora intäkter men behåller lika höga kostnader, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Med medianinkomst är det inte möjligt att köpa en genomsnittlig trea

SBAB har kartlagt möjligheten för kvinnor och män med två minderåriga barn att kunna köpa varsin trea på 75 kvadratmeter efter en separation. Vid granskningen har SBAB utgått från det genomsnittliga bostadsrättspriset och medianinkomsten i kommunen. Kartläggningen omfattar Sveriges 25 största kommuner. Av sammanställningen framgår att varken en man eller kvinna givet dessa förutsättningar kan köpa en trea till sig och sina barn i någon av kommunerna.

– Det är otroligt olyckligt att det är så svårt att köpa ett nytt ändamålsenligt boende vid en separation. Det riskerar att leda till att fler barn får växa upp i trångboddhet. Det försvårar sannolikt en separation och kan göra att personer bor ihop längre än vad de önskar. Och att stanna kvar i en dålig eller rent av destruktiv relation är inte bra vare sig för de vuxna eller barnen, säger Linda Hasselvik.

Det är svårare nu jämfört med i fjol

När SBAB genomförde samma granskning i september i fjol kunde kvinnorna inte heller köpa en trea åt sig och sina barn i någon av landets 25 största kommuner. Däremot kunde männen med medianinkomst göra det i sju av de granskade kommunerna. Kalkylen för en trea gick då ihop i Gävle, Västerås, Sundsvall, Kristianstad, Växjö, Borås och Linköping.

– Det är generellt sett svårare att få lån nu jämfört med i fjol. Innan bankerna beviljar bolån behöver de se över familjens ekonomi i en så kallad kvar-att-leva-på-kalkyl (KALP). I kalkylen behöver de ta hänsyn till att räntan höjts men också till att inflationen ökat levnadskostnaderna. Samtidigt har löneökningarna generellt sett inte kompenserat för det. Därför kan det vara så att hushåll som hade beviljats tillräckliga lån i fjol idag beviljas lägre lån eller nekas helt att låna, säger Linda Hasselvik.

Dubbelsmäll hotar de som vill separera

Enligt statistik från Booli har antalet dagar som bostadsannonser ligger uppe på deras hemsida ökat med 54 procent jämfört med vid samma period i fjol. Det tyder på att det tar betydligt längre tid att få en bostad såld nu jämfört med i fjol.

– När läget på marknaden ser ut som det gör är det rekommenderat att sälja först och köpa sen. När det därtill generellt sett tar längre tid att sälja boendet nu riskerar det att leda till ytterligare stress och att den jobbiga processen, som en separation ofta är, drar ut på tiden, säger Linda Hasselvik.

Par som vill separera i Stockholm drabbas särskilt hårt

Situationen är särskilt svår i Stockholmsregionen. Enligt Bostadsförmedlingen i Stockholm krävdes i genomsnitt nio års kötid för att få en hyresrätt genom dem 2022.

– I samtliga städer vi tittat på är det svårt att få ett förstahandskontrakt och de som vill separera är därmed ofta hänvisade till att försöka köpa ett boende. Särskilt påtagligt blir detta såklart i Stockholm. Där är kön till en hyresrätt som längst och bostadspriserna som högst, säger Linda Hasselvik.

[1] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/allt-fler-skiljer-sig-efter-semestern

Om granskningen

Uppgiften om genomsnittligt pris och avgift i respektive kommun kommer från Booli. Uppgifterna är hämtade den 13 juli 2023 och avser de då fyra föregående veckorna. Prisstatistiken avser kvadratmeterpris på bostadsrätter, inkl. nyproduktion. Avgiften är den genomsnittliga för sålda bostadsrätter.

Inkomststatistiken är framtagen ur SCB:s statistikdatabas. Medianinkomst sorterad på åldern 40–44 år samt kön och kommun. Statistiken är från 2021 och det är den senaste som finns att tillgå. SBAB har räknat upp inkomsten med 6 procent för att approximera 2023 års medianinkomst.

SBAB har antagit att personen som ansöker om bolån är 40 år (född 1983) och har två barn som är 15 respektive 10 år. Att hushållet behöver en lägenhet på 75 kvadratmeter och har 15 procent av medelpriset i sin kommun till kontantinsats. Personen har inkomst i SEK, är tillsvidareanställd och har varit anställd i mer än 12 månader. Personen får eller ger inget underhållsbidrag, äger inget fritidshus, har ingen bil, har inga andra lån och har heller inte gått i borgen för någon.

Kvinnor väljer bort finansbranschen: ”Inga kvinnor som söker”

Efter fjolårets rapport där utvecklingen av andelen kvinnor fullständigt stannade av, förväntade vi oss att årets rapport skulle följa i samma anda. Tack och lov blev vi motbevisade. Under det gångna året har andelen chefskvinnor åter börjat röra på sig och vi finner flera oväntade framsteg. Kvinnorna i ledningarna ökar till 28 procent. Gröna listan över jämställda bolag gör ett rejält ryck. Och småbolagen går om stora bolag när det gäller kvinnor i toppen

ANDEL KVINNOR I LEDNINGSGRUPP:
2023 28%,
2022 27%

Andelen kvinnor i börsens ledningsgrupper ökar åter efter fjolårets stiltje och landar nu på 28 procent. Kvinnor har brutit tidigare mansdominerad mark och fler kvinnor än någonsin återfinns nu i funktioner som IT och Supply Chain. Dessutom ökar andelen kvinnor explosionsartat på marknadschefs-posten. En utveckling i linje med internationella trender. Detta innebär att andelen kvinnor har klättrat på åtta av tolv poster.

Den stora ökningen sker dock i första hand på börsens stabspositioner. På linjeposterna är sju av åtta vd:ar fortfarande män och andelen kvinnor som är affärsområdeschefer vandrar mot botten. På två år har andelen kvinnor med affärsområdesansvar minskat med två procentenheter, ett illavarslande tecken givet att affärsområdesansvar är en klassisk språngbräda till vd-poster och styrelseuppdrag.

ANDEL KVINNOR SOM ÄR MARKNADSCHEFER.
2022: 39%,
2023:62%

Sverige får återkommande kritik från både EU och FN för att vi inte gör tillräckligt för att belysa och motverka diskriminering kopplat till rasism. Därför har Allbright för första gången granskat ledningsgrupperna med hänsyn till hudfärg*. Siffrorna visar att 95 procent i ledningarna kan kodas som vita, och i styrelserna är siffran än högre, 98 procent. Att vara vit majoritetssvensk tycks därmed vara en merit. Både icke-vita kvinnor och män har svårt att nå en position i ledningsgruppen, men allra tuffast tycks det vara för kvinnorna som utgör ynka 0,5 procent, att jämföra med männens fyra procent.

Många bolag vittnar om att den största utmaningen idag är att attrahera talanger, samtidigt visar studier att kvalificerade människor gallras bort i rekryteringar på grund av hudfärg och namn. En förlustaffär för såväl bolag, samhälle och individ.

ANDEL SOM KODAS SOM VITA.
LEDNING: 95%,
STYRELSE:98%

KVINNOR I LEDNINGEN BLAND STORA BOLAG.
2022: 28%,
2023: 28%

KVINNOR I LEDNINGEN BLAND MEDELSTORA BOLAG.
2022: 28%,
2023: 27%

KVINNOR I LEDNINGEN BLAND SMÅ BOLAG.
2022: 26%,
2023: 30%

https://www.allbright.se/allbrightrapporten-2023#allbrightrapporten-2023-6

Utrikes födda upplever sin arbetsmiljö sämre än inrikes födda

Ny fokusrapport från Arbetsmiljöverket visar att utrikes födda upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Det gäller både den organisatoriska och sociala, men även den fysiska arbetsmiljön. Bland annat är andelen som säger att de utsatts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen dubbelt så stor bland utrikes födda personer.

– Det är inte acceptabelt att någon ska gå till jobbet och behöva riskera att bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att varje arbetsgivare arbetar aktivt och förebygger risker för ohälsa och kränkande särbehandling i arbetsmiljön, säger Jacob Grönlund, analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

Rapporten, som bygger på arbetsmiljöundersökningen, visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av arbetsmiljöbrister knutna till organisatoriska och sociala faktorer. Utrikes födda personer anger till exempel i högre grad att arbetet är psykisk ansträngande, de anger också i högre grad kränkande särbehandling i form av mobbning och diskriminering på grund av religion, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Andelen som säger att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen är dubbelt så hög bland utrikes födda personer, 12 procent, jämfört med inrikes födda personer, 6 procent.

Störst skillnad mellan inrikes födda och de födda utanför Europa

Det finns också skillnader i den fysiska arbetsmiljön såväl mellan utrikes- och inrikes födda som inom gruppen utrikes födda. Skillnaderna är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda.

– Det är inte acceptabelt att det finns skillnader mellan hur utrikes- och inrikes födda upplever sin arbetsmiljö, och att de utrikes födda har en sämre arbetsmiljö, säger Jacob Grönlund.

Finns i branscher med många utmaningar

Utrikes födda arbetar oftare inom vissa typer av serviceyrken i branscher som vård och omsorg, bygg, uthyrning och andra stödtjänster, transport, hotell- och restaurangnäringen. I dessa branscher är det också vanligare att man upplever sig utsatt för diskriminering och trakasserier enligt Arbetsmiljöundersökningen. Det är branscher som också har utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. Utrikes födda arbetar också ofta inom yrken där tidsbegränsade anställningar och jobb med lägre krav på utbildning är vanligare.

– De utrikes födda är samtidigt inte en homogen grupp. Bra arbetsmiljöförhållande är grundläggande för en god utveckling både för individen och arbetsmarknaden i stort, säger Jacob Grönlund.

När det gäller fysisk arbetsmiljö finns skillnader. Sysselsatta som är födda i länder utanför Europa arbetar i högre utsträckning i branscher som präglas av fysisk belastning, jämfört med sysselsatta som är födda i Europa (exklusive Sverige).

Arbetsgivare behöver förebygga risker för kränkande särbehandling genom att:

• klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten
• vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling
• se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Fakta om Arbetsmiljöundersökningen 2021

Arbetsmiljöundersökningen (AMU) görs vartannat år av Arbetsmiljöverket och visar hur de sysselsatta upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö. AMU innehåller bland annat frågor om den fysiska arbetsmiljön, stress, krav och inflytande, fysiska eller psykiska besvär som arbetet kan ha orsakat samt arbetsmiljöarbete. Undersökningen baseras på SCBs arbetskraftsundersökning
(AKU).

I Arbetsmiljöverkets senaste AMU från 2021 finns för första gången insamlade uppgifter om undersökningsdeltagarnas födelseland indelat i fyra olika grupper utifrån födelseplats. Syftet med rapporten är att med statistik från AMU deskriptivt synliggöra skillnader och likheter i arbetsmiljön mellan inrikes och utrikes födda. Rapporten synliggör skillnader som rör den fysiska arbetsmiljön liksom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Under 2021 var 2 miljoner personer i Sverige utrikesfödda. Utrikesfödda utgör 20 procent av de sysselsatta. Arbetsmiljöverket kopplar rapporten till regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Det handlar om det långa, hållbara arbetslivet, där vi behöver skapa utrymme för fler att vilja och orka jobba, och under en längre period i livet.

https://www.av.se/press/utrikes-fodda-upplever-sin-arbetsmiljo-samre-an-inrikes-fodda/

Aktuella jämställdhetsfrågor inom områden som ekonomisk jämställdhet, integration och våld i nära relationer lyftes vid möte med jämställdhetsministern

Inom våld och förtryck har regeringen bland annat beslutat om 50 miljoner kronor i permanenta medel för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det är en satsning som förstärker de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor inom området. Regeringen har också påbörjat arbetet med ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026 för att samordna och effektivisera arbetet långsiktigt. Som ett steg i arbetet har flera rundabordssamtal ägt rum med myndigheter, civilsamhällesorganisationer och akademin.

För att uppnå målet om jämställd hälsa har regeringen vidtagit flera åtgärder. Regeringen har bland annat beslutat att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården.

Den ekonomiska jämställdheten innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Även det är ett prioriterat område för regeringen. Strukturer och attityder som motverkar en jämställd arbetsmarknad måste förändras, lönegapet mellan kvinnor och män måste bevakas och utrikes födda kvinnors låga sysselsättningsgrad måste öka. Det är viktigt både för att minska segregation och ge alla kvinnor och män samma möjligheter på arbetsmarknaden. För närvarande pågår en utredning som i slutet av maj ska lägga förslag om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. Även landets kommuner och regioner är engagerade i frågan och SKR har med finansiering från regeringen tagit fram ett förslag på hur arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor kan förbättras med öppen förskola som samlingsplats.

En annan viktig del i arbetet är också att stödja kvinnors företagande. Det är en viktig strategisk tillväxtfråga att kvinnor ska kunna äga och driva företag för både svenskt näringsliv och för svensk konkurrenskraft. I Sverige i dag drivs endast cirka 30 procent av företagen av en kvinna. Fortsatta insatser för ökat företagande, ökad mångfald och jämställt ägande och företagande är därför prioriterat.

www.regeringen.se

Uppdrag att kartlägga mäns utsatthet förvåld i nära relationer

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga förekomsten av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Myndigheten ska också göra en analys av behovet av olika insatser riktade till män, till exempel skyddat boende.

– Våld i nära relationer är ett enormt stort samhällsproblem, och regeringen växlar upp arbetet med att bekämpa och förebygga detta. Även om större delen av det dödliga våldet begås av män mot kvinnor, förekommer det också att män utsätts för våld av en partner eller före detta partner. Genom att kartlägga och analysera behovet av insatser för just denna grupp brottsoffer ökar vi förmågan att hjälpa våldsutsatta. Samhällets stöd och skydd ska självklart vara tillgängligt för alla våldsutsatta, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Jämställdhetsmyndigheten ska inhämta kunskap och synpunkter från Folkhälsomyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

En plan för hur kartläggningen och analysen ska genomföras ska redovisas den 1 december 2023. Uppdraget som helhet ska slutredovisas senast den 31 mars 2025.

www.regeringen.se

Tips

1. Nätverk som bygger på en dialog, för dig som vill lära,
dela erfarenheter och utveckla din verksamhet.
https://euroquality.se/

2. Kompetensbaserad rekrytering, digital 26 oktober 9-12, program kommer.

3. Gratis utbildning ”en minut om” diskrimineringslagen https://euroquality.se/e-utbildning/#diskrimineringslagen

Sensommarhälsningar från Ann-katrine Roth